Varför blir allt så komplicerat i min värld?

Jag tänker förmycket, alldeles för mycket... Så mycket att jag nu har börjat skriva dagbok. Vissa saker vill man inte dela med andra. och ibland är det skönt att skriva av sig. Jag vill ju inte lämna ut hela mitt lilla liv här.

Jag vill vara den jag har bestämt mig för att vara.. men de är inte så lätt. Jag vet att jag har många vänner som bryr sig, men så fort det börjar regna och bli mörkt så känner jag mig ensam. Varför är det så svårt att vara ensam? Eller ensam å ensam? Jag bor ensam.. men jag har vänner. Klart att vissa dar vill man bara stänga av och vara ensam, men just ikväll så vill jag ha sällskap. jag behöver närhet. Och det behöver inte vara närhet av det manliga slaget. En kram av en kompis å jag skulle känna mig nöjd. Tack till er som bryr er!!

Nej nu ska jag vända allt till något positivt, för vad gör det att jag sitter här å deppar över att vara ensam? Det finns inget som ändrar på det just nu. Utan det är bara att inse läget och försöka göra något åt det. Eller att leva med det. Och jag vet att jag är så pass stark som person att jag klarar av det!

Nu ska jag gå å sova med min isbjörn Sven, han får ge mig en kram så kanske det känns bättre!


Detta är jag för 3 år sen! Ge mig det där håret tillbaka tack!!

//Fröken FLoRist!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Snygg bild!!!

2008-08-04 @ 22:29:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback